tisdag 30 juli 2013

PAPPA, DET ÄR DIN DAG

Kära pappa, idag skulle du ha fyllt år. Väldigt många år.
Det är nu länge sedan ditt hjärta slutade slå vid bara 71 års ålder.
Jag vill fira dig med en vacker bukett av dina favoritblommor, gladiolus.
Våra grannar - trädgårdsmästaren med fru - gratulerade dig alltid den 30 juli just med dessa blommor.
Den här bilden av min pappas högerhand kom till när han någon gång på skoj hade lagt handen i/på en kopieringsmaskin. 
Jag minns än hans något krokiga lillfinger.
Mitt eget högra lillfinger påminner mig...

Pappa, hoppas du och mamma har det bra däruppe bland molnen.
Mängder med kramar till er båda!

måndag 29 juli 2013

EN GRYNIG HALVMÅNE

Fullmånar och månskäror är populära bildmotiv.
Men även en halvmåne kan vara fin. Så här såg den ut på söndagskvällen.
Jo, jag vet, bilden är lite grynig - det är svårt att hålla kameran still utan stativ.
Och när man zoomar in blir det ännu skakigare.
Dessutom är det ett 3-glasfönster mellan månen och mig.
För att inte tala om alla mil...
Hallå där, ni får inte begära det omöjliga!
Så går vi in i vecka 31 då juli slutar och augusti tar vid.
Ha det gott!

fredag 26 juli 2013

SOMMAR - NU OCH DÅ

Nu gör sommaren ett nytt försök här uppe i norr. Det är på tiden!
De senaste dagarna har solen strålat, temperaturen stigit till 22-25 grader och livet känts behagligt.
Men en viss melankoli infinner sig - det har börjat skymma så smått på kvällarna och i veckans reklamblad står att läsa:
PASSA-PÅ-PRISER INFÖR SKOLSTARTEN!

Oj, så fort tiden går! Det var ju nyss skolavslutning!
Sommaren är alldeles för kort! Tur att man åtminstone har den på kort.
En liten badstrand i mitt närområde.
Utanför bild, till höger, fanns i min barndom en klappbrygga där mamma brukade tvätta sina hemvävda trasmattor. De skrubbades med skurborste och friskt doftande såpa. Min uppgift var att skölja dem genom att plaska runt med dem en bit från bryggan. 
Vi hade alltid Saturnussaft, hembakta bullar och en filt med oss så efter väl förrättat värv blev det fika på den lilla sandstranden tillsammans med andra mattvättande mammor och barn. Sedan bar det iväg hemåt med tunga, droppande mattor på cykelns pakethållare. Jag minns än hur härligt mattorna doftade av såpa, sjövatten och frisk luft.
Härliga barndomsminnen. 
 En båt på väg från Norra Hamnen.
Pilatusgrundet som vuxit till sig under årens lopp.
När jag var barn var grundet bara en liten stenig plutt som knappt syntes.
Skuggor och dagrar (och tallbarr) bildar mönster på skogsstigen.
Resliga tallar sträcker sig mot himlen - och solen.
En blågul vimpel mot molnfri sommarhimmel.
Kan det bli finare än så här?

fredag 19 juli 2013

SEMESTERTIDER... ELLER?

I förrgår stod dessa små nyheter att läsa i min dagstidning. De var staplade efter varandra i innerspalten så här hade tryckfelsnisse haft det riktigt svettigt. Ingen semester där inte. Eller har datorns språkprogram fått semester?
Nåväl, vad det nu än beror på så sätter det lite extra krydda på morgnarnas tidningsläsande.

"Diskeni" - så det kan bli. Och "signalemente" - kan nissen/datorn vara italienare?

Yngling - det trodde jag var en ung man. Och så tror även Wiktionary.

Trevlig fredagskväll!

onsdag 17 juli 2013

JA, VAD VAR DET JAG SA?

Man vill ju, som regel, ha rätt i det man tror, tycker och tänker. Men det finns faktiskt tillfällen då man helst av allt vill ha fel. I det här inlägget skrev jag om min önskan om det. Men, trist nog, jag verkar få rätt. Tyvärr.
Vi hade rena högsommaren i maj, tre veckor av sol och värme, högsommar med bortåt 25-30 grader. Så ska det inte vara i maj, inte här uppe i norr.
DÅ ska vi ha... som vi har NU!
Sommar i maj slutar "alltid" med att det är den enda sommar vi norrbottningar får.
Och, jodå, nu är det så här - kallt, blåsigt, mulet, regnigt, ruggigt.
Det är nästan höst i luften.
Jag älskar hösten, den är en ljuvlig årstid - men den ska hålla sig till uppgjorda avtal.
I år verkar den totalt ha virrat bort sig i almanackan och misstagit sig på ankomstdatum.
Hallå, hösten, du ska komma i september, inte juli! Skärp dig!

Igår morse visade termometern ynka åtta (8) plusgrader. Den orkade inte ta sig högre än runt 14 under dagen.  Molnen var kompakta utom en liten stund då man någonstans kunde se en liten, liten glugg av vanligt, vackert blått på himlen. Och solen gjorde en av de kortaste visiter man kan tänka sig.

Väderfolket hade faktiskt varnat för att inlandet och fjällen kunde få någon minusgrad under natten till tisdagen. Vad? I mitten på juli? Näe, nu ska det vara högsommar - även här i norr! Vi bad ju för sjutton inte om 25-30 heta grader och strålande sol i maj! Det gör vi aldrig eftersom vi alltid vet hur det slutar.
Finns det verkligen ingen reklamationsavdelning på SMHI???
De vackra blommorna på Nytorget. Och inget regn - just då!
---
Kära svägerskan och jag hade under måndagen bestämt oss för en tisdagspromenad på stan. Och, (nu kommer lite ironi), tänka sig, vi hade en sådan tur med vädret! Våra frisyrer blev förstås som vanligt omrufsade av kuststadens evigt vilda vindar. Och vi såg visserligen ingen sol. Men heller inget regn. Fantastiskt!  Dock hade himlen blivit allt mörkare under vårt stadsbesök och bara en liten stund efter hemkomsten så drog ösregnet in över nejden.

Idag har temperaturen kämpat sig upp till 17,4 grader som mest och solen har visat sig lite mer än igår, men någon sommar kan man inte tala om. I morse stod det i lokaltidningen att p.g.a. regn och rusk har resebyråerna rush efter resor till soligare och varmare breddgrader. Just det fenomenet kanske man kan kalla "högtryck". I så fall det enda högtryck vi norrlänningar har känt av på länge.
I mellersta och södra delarna av landet är det däremot soligt, varmt och skönt.
Kan ni inte skicka upp några varmgrader och lite sol? Snälla!

Usch, vad jag avskyr när jag får rätt!
I alla fall i detta fall.

måndag 8 juli 2013

SOMMARMARKNAD, KONST - OCH FRU BLOMKVIST

Under tre dagar är det marknad i stan. Idag, på första dagen, hade vindarna onödigt bråttom men solen strålade och både marknadsbesökare och försäljare såg glada och nöjda ut. Det är lite folkfest och det är trevligt. Väninnan G och jag träffades för en liten titt på marknadsstånd och folklivsmyller.

Enda nackdelen med staden - och mycket folk - är alla ljud. Idag var det värre än vanligt att vara hörselskadad och ljudkänslig. (Lite gnällig måste man få vara...)

Det blev inga inköp, men i ett marknadsstånd lockade man med riktigt smarrigt bröd, så ett par smakprov av det fick följa med till väninnan som skulle bjuda på fika innan jag fortsatte hemåt. 
På väg till vännernas boning passerade vi detta gamla hus som fått gaveln färgglatt smyckad tidigare i sommar. En piffig kontrast till den stiliga, gamla byggnaden som för länge sedan hyste stans enda postkontor.
Bilden är tyvärr lite mörk, tagen med mobilen just när solen blygt gömde sig bakom några moln. 
På en byggnad snett emot den färgglada husgaveln fanns också dekorationer att upptäcka, dock lite mer diskreta - källarfönster med fina franska-liljan-galler.
Jag gillar att speja efter utsmyckningar och detaljer på byggnader. Det finns mycket vackert att titta på, även om norra Sverige inte har det rika utbud som man kan se på hus söderut.
Men, men... väl hemma hos väninnan och hennes man, vad får jag se utanför närmaste grannens dörr?
Jo, söta fru Blomkvist med blomma både i hår och famn!
Där på loftgången stod hon! Alltså "makan" till min trädgårdsmästare Blomkvist.
I det här inlägget presenterade jag honom närmare.

Åh, vad jag önskar att jag hittat även henne på loppis och inte hos vännernas granne. Blomsterflickan stod ju på alldeles fel ställe.
Det där paret borde få vara tillsammans!
Jag visste inte ens att det fanns en kvinnlig variant av min blomsterkille. Kul att få veta! Med lite tur så dyker hon upp igen någonstans. Och är till salu!
Jag håller tummarna - jag gillar det där paret.

Må gott i sommarvädret!

söndag 7 juli 2013

JORDEN RUNT PÅ EN KVART

Blir ni less på att sola, bada, bygga sandslott, segla, fiska, grilla, läsa, sussa i hängmattan, lyssna på Sommar i P1, slåss med mygg och getingar, klippa gräsmattan, rensa ogräs, dofta på blommor, gå på loppis och marknader, tvätta bilen, flänga och trängas på vägarna och/eller allt annat ni pysslar med under sommarmånaderna? Eller (trist tanke) kanske regnet strilar utanför fönstret?

I så fall kommer här ett litet tips på en stunds tidsfördriv - som dessutom ökar geografikunskaperna.
Slå på datorn (om inte regnet är blandat med blixt och dunder, förstås) och klicka på den här länken, GeoGuessr
Virginia Beach, Virginia, USA
---  
Där dyker det upp platser runt hela jordklotet som man ska gissa på. Var är det i världen? Man kan snurra runt åt alla väderstreck, zooma in och ut, eventuellt försöka hitta någon skylt som kan ge en hint om platsen, se om det är höger- eller vänstertrafik (inga bilar?... kolla på vilken sida vägskyltarna står!) och så titta efter om vägmarkeringarna är vita eller gula. Ni lär er snart var de är så eller så.

När man tror sig veta var man befinner sig, klickar man på kartan (som också går att zooma) och gissar. Ju bättre gissning, desto högre poäng. Det är inte lätt, ibland dimper man ner i totalt fel världsdel och ganska ofta hamnar man på en enslig, röd-dammig väg i Australien eller Afrika. Eller en lika ödslig väg omgiven av tallar och granar i Alaska, norra Kanada eller Sverige/Finland. Men man kan också "strålas ner" mitt i en storstad eller på en härlig strand med palmer vid vattenbrynet.

Man besöker fem platser i varje omgång. Vill man kan man tävla mot andra och på tid - eller bara resa runt i godan ro och tävla mot sig själv. Jag tycker det är trevligast.
Man ska ju aldrig stressa när man reser.

Här nedan några fler bilder från mina resor på GeoGuessr.
 Trädgård, Japan
 Lååångtradare, Australien
 Norge 
 Saskatchewan, Kanada
Överbyggd bro, Oregon, USA
En Google Maps-bil i full aktion med kameran på taket.
Det är Google Maps som står för alla bilder. 
21500 poäng - mitt bästa resultat. Hittills.
(Antagligen för evigt...)

Jag är inte mycket för spel och tävlingar i vanliga fall, men GeoGuessr är aningen beroendeframkallande. Det är kul, lärorikt, gratis och ofarligt.

Hoppas solen lyser på er denna första julisöndag!

torsdag 4 juli 2013

BLANDAT GODIS TILL TELIA

"Blandat godis"

I flera år har jag haft två mobiler - med olika nummer - den nya apparaten och den gamla ratade, men fungerande. I båda har jag refillkort. Någon gång, när jag glömt att ladda den nya, ordinarie, har det varit bra att ha en i reserv.
Egentligen skulle jag klara mig med en "halv" mobil så sällan som jag faktiskt använder denna, i många fall, fiffiga uppfinning.

Hur som helst, igår kväll skulle jag använda den gamla. Jag klickade igång den - laddning och täckning var på topp. Men jag såg något som jag aldrig sett förr.
På displayen stod det:
Begränsad serv
- och en liten lur längst upp till vänster var överkorsad med ett rött streck. 
Vad i all sin dar betydde detta?
Konfunderad slog jag ett nummer för att ringa.
Då dök ett nytt meddelande upp på displayen:
Endast nödsamtal
- och så följde en skrälligt förnärmad ljudsignal, precis som den ville säga:
Fattar du inte? Är du dum?
 Det var för sent att ringa Telia igår kväll och fråga vad som hänt.
En misstanke och en fråga formades dock i min hjärna:
"Har jag inte hört rykten om att ifall mobilen inte använts på länge så norpar Telia både numret och potten man hade på refillkortet?
Men, nääe, så kan de väl inte göra... och så länge var det väl inte sedan jag ringde med den? Eller...?"

I morse ringde jag 90 200, fick snabbt - bara en minuts väntetid, hurra! - tala med en trevlig tjej och när jag framfört mitt ärende så blev min misstanke och fråga klart besvarad.
Har mobilen varit oanvänd i mer än tolv månader så återtar Telia numret. Och eventuella pengar försvinner.
-- Ditt nummer avslutades redan den sista december, sa tjejen. Numera är det ett företagsnummer.
-- Men borde ni inte informera innan ni nallar nummer och pengar? undrade jag. Man ska ju ha en chans att själv ska få säga upp sitt "abonnemang". Och få igen pengarna. Det här är verkligen fruktansvärt fräckt gjort av Telia. I andra sammanhang skulle det kallas stöld. Och märk väl, jag är inte förargad på dig utan på Telias policy.

Då svarade den trevliga tjejen att jag kunde få ett nytt SIM-kort (och därmed ett nytt nummer) utan kostnad och att mina 130 kronor som funnits på det gamla kortet skulle få följa med till det nya. Hon skulle även försöka se till att det nya numret påminde om det gamla.
Detta erbjudande gjorde mig naturligtvis lite vänligare inställd.

Efter en stund fick jag e-post med det nya numret. Fyra av sju siffror var visserligen lika och på samma plats, men de gamla var mycket bättre och hade en viss anknytning till mig. Det har de nya inte alls - nu är det bara en rad siffror. Okej, jag får väl acceptera, men lite sur är jag. Kanske.
Om jag tänker efter.

Med detta vill jag skicka en påminnelse till alla som äger mer än en mobil. Ring på var och en av dem någon gång då och då, visa att de används. Om inte annat så sänd ett uppmuntrande sms till dig själv.
Man kan tycka vad man vill om Telia och dess metoder, men i sanningens namn så måste jag medge att företaget brukar trots allt vara bra att ha att göra med. Jag har alltid fått en godtagbar lösning på de problem som uppstått och ofta även kompensation för de olägenheter som följt med.

Nu blir det lite extra pyssel med att knappa in nära och kära i telefonboken i det nya SIM-kortet.
Och kasta det gamla.
Åh, denna underbara, tekniska värld.
Ring, ring, bara du slog en signal!