fredag 21 oktober 2011

THOU SHALT NOT KILL

Flera av min mormors syskon emigrerade till USA runt förra sekelskiftet, 1800-1900. Även mormor utvandrade, men återvände till Sverige efter några år som fotograf i det stora landet i väster.
(Här och här finns mer att läsa om min fantastiska mormor.)

Under 1950-talet fick vår familj då och då paket från USA från en av mammas mostrar. De spännande paketen kunde innehålla allt från kaffe till inredningstidningar, mest magasinet American Home . I en av dessa försändelser låg, förutom en vit och vacker spetsunderkjol och en underklänning med brodyr, även ett bokmärke med The Ten Commandments  (Tio Guds Bud). Underkjolen, underklänningen och bokmärket var till mig. Gissa om lilla jag blev glad för presenterna!

Häromdagen råkade min blick falla på bokmärket som ligger på en hylla i ett vitrinskåp. Ungefär samtidigt rapporterade radionyheterna att det återigen skett ett mord i Sverige. Min tankar vandrade iväg till Guds tio bud. Det verkar som om fler och fler människor alldeles har missat det sjätte budet, Du skall icke dräpa. Vad är det som händer i lilla Sverige? En fyraåring mördas, likaså ett äldre par, och detta inom bara några dagar.

Har ett människoliv inget värde längre? Här uppe i Norden har vi ju ändå varit ganska förskonade från de allra grövsta brotten, mord, dråp, brutalt våld, våldtäkter. Men inte numera. Vad beror det på? Vi blir chockade, förtvivlade och förfasar oss, men sedan sjunker det undan. Den fasansfulla nyheten blir bara en i raden. Det börjar kännas som att våldet tar över mer och mer och att alla står maktlösa. Håller vi på att bli avtrubbade?

Offrens anhöriga får leva med sorgen och saknaden resten av sina liv. Och alla frågor som aldrig får svar.
Det är förfärligt. 

 Kanske är det dags att plocka fram de tio budorden. Vare sig man är troende eller inte så ger de en god vägledning om hur vi bör leva. Några bud behöver uppdateras, de känns lite "omoderna" i vår tid. T.ex. ska ju föräldrar även hedra sina barn, inte bara tvärtom. Alla ska vi hedra våra medmänniskor.
Men det är svårt när några totalt saknar moral och fullständigt struntar i allt vad bud, lagar och regler heter. 

Men... om vi levde någorlunda efter dessa riktmärken så skulle världen definitivt se bättre ut. Även om de, som sagt, behöver en viss uppdatering så ligger det mycket visdom i dem.

Är det något/några ni skulle ni vilja ändra/byta ut/lägga till?

Kanske något att fundera över en kulen fredagskväll i oktober 2011.
Ha det gott!
-----
Så här lyder texten på bokmärket:
FIRST -- THOU SHALT HAVE NO OTHER GODS BEFORE ME.
SECOND -- THOU SHALT NOT MAKE UNTO THEE ANY GRAVEN IMAGE.
THIRD -- THOU SHALT NOT TAKE THE NAME OF THE LORD THY GOD IN VAIN.
FOURTH -- REMEMBER THE SABBATH DAY TO KEEP IT HOLY.
FIFTH -- HONOR THY FATHER AND THY MOTHER.
SIXTH -- THOU SHALT NOT KILL.
SEVENTH -- THOU SHALT NOT COMMIT ADULTERY.
EIGHTH -- THOU SHALT NOT STEAL.
NINTH -- THOU SHALT NOT BEAR FALSE WITNESS AGAINST THY NEIGHBOR.
TENTH -- THOU SHALT NOT COVET ANYTHING THAT IS THY NEIGHBOR´S.

4 kommentarer:

  1. Många budord kan vara aktuella även i dag, medan andra känns något omoderna. Hur många helgar vilodagen t ex? Och vad gör man när man helgar?

    SvaraRadera
  2. Gunnel: Nog inte så många som `helgar´ vilodagen längre.

    I detta sammanhang betyder väl helga att heliggöra, hålla helig. Det heter ju `helg´ och `helgdag´.

    SvaraRadera
  3. Men vad gör nutidsmänniskan när hon heliggör eller helgar söndagen?

    Mamma helgade vilodagen genom att klä sig fin och servera kaffe ur finkopparna. Morfar satt i gungstolen och lyssnade på radiogudstjänsten.

    Jag lyssnar på Svensktoppen och sitter framför datorn. Det känns inte så heligt.

    SvaraRadera
  4. Gunnel: Förr skulle man ju inte arbeta på söndagen. (Hur gjorde man på landet - fick korna vara omjölkade?)

    Jag tror att man bäst helgar vilodagen (och alla dagar) genom att vara snäll, både mot andra och sig själv.

    SvaraRadera